IBK Vänersborg

6 - 5

Idrottshuset

24 januari 2010

14:00

IBK Tygriket 99

Referat: IBK Vänersborg - IBK Tygriket 99

Att göra en närmare analys av matchen mellan Vänersborg och Tygriket är sannerligen ingen enkel uppgift. Matchen hade aldrig någon riktig karaktär och kunde i princip slutat precis hur som helst. Vad som kanske förvånade mest var att matchen var just så öppen som den var och att de båda lagen tilläts skapa sådana kvantiteter av målchanser. Hemmalaget utnyttjade dessa chanser en aning bättre än gästerna och kunde därför gå segrande ur striden med ett måls marginal. En djupare analys än så är svår att göra och i ärlighetens namn behövs det inte heller. Enkelhet äro en dygd och flest mål vinner. Enklare och klarare än så blir det inte. Punkt!

Låt oss istället ägna några rader åt andra fenomen som berör sporten innebandy på olika vis. Ta t.ex. en sådan sak som det fördömda zorrandet. Denna pajaskonst och tillika brott mot fysikens lagar delar verkligen innebandyvärlden i två läger. Å ena sidan de som ser briljansen och skönheten i dess svåra utförande. Å andra sidan de som enbart ser ett spelförstörande och regelvidrigt tilltag. Vilket förhållande eder skribent har till saken framgår säkerligen med all önskvärd tydlighet i presentationen av ämnet. Att denne själv inte kan utföra detta trix ens med en håv färgar säkerligen synsättet, men faktum kvarstår ändå att nackdelarna övervinner fördelarna.

För att förtydliga varför fenomenet zorro kom på tapeten i just detta referat handlar det givetvis om att flertalet spelare i motståndarlaget Vänersborg både behärskar och mer än gärna ägnar sig åt detta utförande på planen. Och för att förklara för den extremt oinsatte så handlar zorro inte om en maskerad hämnare med tangorabatt och värja. Det är istället så att det är en avancerad form av bollbehandling som enkelt förklarat går ut på få bollen att stanna på bladet samtidigt som man fäktar med klubban i luften.

Fräckt att skåda? Abslolut, åtminstone i små portioner. För man tröttnar ganska snabbt på detta viftande som inte minst sänker tempot i spelet avsevärt. Men vad som framförallt gör zorrandet så diskutabelt är dels omöjligheten att på ett regelrätt sätt ta bollen och dels svårigheterna för domarna att göra en korrekt bedömning.

Om vi börjar med det förstnämnda så är det alltså i princip omöjligt för en försvarare att ta bollen då detta nummer utförs, utan att slå på sin motståndares klubba eller tackla honom. Därav borde det alltså inte vara tillåtet då spelarna inte ges lika villkor i en ärlig fight.

Vad gäller bedömningsbiten så handlar det om att det i princip är omöjligt för domaren att avgöra om numret utförs med hög klubba eller inte, då det går så oerhört fort att ögat inte hänger med i svängarna. Det är alltså inte helt ovanligt att spelare som behärskar denna konst lägger in bollen i mål strax under ribban.

Ser man sedan på saken i ett vidare perspektiv kan zorrandet i förlängningen innebära att innebandy i framtiden kommer att spelas på så vis att utövarna springer omkring med bollen klistrad i bladet någon decimeter ovanför backen, vilket skulle innebära att ordet cirkus bättre skulle beskriva denna aktivitet än ordet idrott. Denna framtidsversion är heller inte fullkomligt orealistisk då detta fenomen i första hand fängslar sportens yngre utövare som ägnar oerhört mycket tid åt att finslipa sin färdigheter i zorrandets ädla konst istället för att utveckla sitt spelsinne eller sin taktiska förmåga.

Så förhoppningsvis inser förbundspamparna inom en snar framtid att fenomenet zorro passar utmärkt som pausunderhållning men icke göre sig förtjänt som en del av spelet. Det skulle även ett lag som Vänersborg tjäna på i längden.

Till sist...
Dag "Bala" Brodén tillhör förmodligen landets elit vad gäller ofrivilligt zorrande. Men det var inte detta som gjorde den gode Dags söndag till en tragikomisk parodi. Då sjukdomar hållit honom från träningarna under veckan fick han inleda matchen på bänken. Men då Västsveriges bäst tränade otränade person (?) i form av He-Man, plötsligt led av akut syrebrist i avbytarbåset fick Dag hastigt snöra på sig skorna och kasta sig ut på planen. Där blev hans närvaro dock inte långvarig då han tio sekunder senare haltade tillbaks till båset med en stukad fot. Inget mera spel var att tänka på med andra ord. Istället fick han tålmodigt följa matchen från sidan med en kylpåse kring fotleden och därefter sätta sig i bussen för hemfärd. Vissa dagar ska man inte kliva upp ur sängen.

Matchfakta:
IBK Vänersborg - IBK Tygriket 99 6-5 (1-2, 3-1, 2-2)

0-1 Fredrik Johansson (Adam Myrman)
1-1
1-2 Mikael Laurén (Fredrik Johansson)
2-2
3-2
4-2
4-3 Mikael Laurén (Daniel Gripestam)
4-4 Jesper Sunnerås (Jonathan Johansson)
5-4
6-4
6-5 Mikael Laurén (Andreas Ljunggren)

Skott: 29-26
Publik: 181
Utv: IBKV 1x2, TT99 -
Domare: Magnus Ahlén & Percy Lundkvist

Hôven

*** Ella
** Simpa
* Larre

Namn	M	G	A	Utv	P
Fredrik Johansson	1	1	1	0	2
Jesper Sunnerås	1	1	0	0	1
Adam Myrman	1	0	1	0	1
Andreas Ljunggren	1	0	1	0	1
Daniel Gripestam	1	0	1	0	1
Jonathan Johansson	1	0	1	0	1
Björn Andersson	1	0	0	0	0
Kristoffer Arvidsson	1	0	0	0	0
Martin Andersson	1	0	0	0	0

lör 17 okt 2009, 15:00

IBK Tygriket 99 - IBK Vänersborg

4 - 6